Jajamen ett mirakel har skett. I torsdags efter att Saramaria avslutat ett telefonsamtal med sin mamma och vi hade slagit oss ner I vardagsrummet hör vi plötsligt ett ljud inifrån Saramarias rum. Hennes dator har plötsligt bestämt sig för att hoppa igång igen. Den har alltså varit helt död sedan I måndags, inte gett ifrån sig minsta ljud eller ens en liten antydan till att någonsin starta upp igen. Saramaria hade suttit och tryckt på startknappen under sitt telefonsamtal och en kvart senare bestämmer den sig alltså för att starta upp. Sedan dess har den fungerat som vanligt förutom att den stängt av sig själv några gånger. Vi har funderat lite över vad som kan ha orsakat dessa små missöden med våra datorer och även fått en del tips om vad det kan vara. Just nu är vi dock helt inne på att det måste vara något med fukten här. Det är otroligt hög luftfuktighet. Kläderna torkar aldrig riktigt så det luktar lite sur disktrasa om en hela tiden, saltet är bara en klump och nu har till och med skorna börjat mögla också.

Idag har vi alltså varit I Hanoi I fem veckor. Tiden rusar förbi men nu börjar vi ändå känna oss lite hemmastadda här. Något som vi tycker har varit så himla spännande under dessa fem veckor är att upptäcka alla kulturella skillnader och likheter mellan Vietnam och Sverige. Det blir lätt att man jämför saker även om man kanske egentligen inte ska det. Hemma beklagar vi oss ofta över att alla sitter med sina mobiltelefoner istället för att umgås. Här sitter folk också väldigt mycket med sin mobil och det finns Wifi precis överallt det är bara att fråga efter kod så är man uppkopplad vart man än befinner sig. Är man en person som gillar att ta selfies kommer man definitivt att smälta bra in i Hanoi. Jag och Saramaria är nog med I bakrunden på hur många selfies som helst härifrån. En skillnad vad gäller kultur är det här med att peta sig I näsan. Här är det inget konstigt med att göra en liten utgrävning då och då. Jag och Saramaria har lite svårt med vart vi ska titta ibland när man sitter mitt emot någon som har ena fingret I näsborren. Men som med allt annat så vänjer man sig. Vi googlade till och med lite på detta och läste att det I Asien anses hygieniskt att göra sig av med smutsen I näsan på en gång och då spelar det alltså ingen roll vart man gör det.


Imorgon är det dags att återvända till sjukhuset igen efter en veckas ledighet. Det ska bli kul att träffa alla igen och se vad alla har haft för sig under Tet.